Var är (s)petsen?

Senare idag väljer den socialdemokratiska partistyrelsen Ibrahim Baylan till ny partisekreterare. Tillförordnad så länge, men att det blir någon annan som väljs av socialdemokraternas kongress i höst är inte troligt. Därmed är en lång diskussion där det spekulerats om allt från Urban Ahlin till Håkan Juholt, som utsågs till tillförordnad i november 2008, men alltså inte får jobbet (oklart varför). Socialdemokratins ständiga inte-så-mörka dark horse Margot Wallström har många önskat tillbaka till vilken post som helst, men nej, inte den här gången heller.

Frågan är då om Baylan är ett bra val. Hans offentliga gärning som skolminister är det få som minns med särskild skärpa. Jag minns den mest som ett misslyckande i att ge svar på folkpartiets straff och sorterings-skola (en politik socialdemokraterna nu går med på). Och med tanke på hur lång tid det tagit för Mona Sahlin att välja sin högra hand känns det kanske inte som om Baylan är ett förstahandsval, eller ens andrahandsval. (Jonas Morian bloggade om att så troligtvis är fallet i onsdags.)

Socialdemokraterna behöver en partisekreterare som kan mäta sig med Per Schlingmann, om man menar allvar med att vinna nästa val. En person som kan leda partiets valarbete och samtidigt styra partiets ansikte utåt. Att politik handlar mer om kommunikation än många socialdemokrater vill erkänna, visade Schlingmann oss i valrörelsen 2006, i vilken han sensationellt ledde moderaterna till att vara det parti väljarna hade störst förtroende för när det gäller jobbpolitik (även om det nu verkar ha svängt), och därmed valvinst.

I Dagens Arena frågar sig Håkan A Bengtsson om det alls finns en ”socialdemokratisk intellektuell beredskap att analysera och på ett djupare plan förhålla sig kritisk till det kapitalistiska systemet”. Jag tror att det finns. Inom socialdemokraterna finns många skarpa hjärnor, både visionärer och strateger. Av någon anledning verkar de just nu inte jobba särskilt nära Mona Sahlin.

Annonser

Etiketter: , ,

Ett svar to “Var är (s)petsen?”

  1. Lars Wetterström Says:

    Det som var bra med Håkan A Bengtssons inlägg var att det handlade om analys. Innan politiken läggs fast måste det samhälle beskrivas som finns idag. Och det har förändrats mycket de senaste åren. Det är inte förändringar som precis gynnar socialdomkraterna: mer idividualism, uppsplittring av samhället i grupper som inte har särskilt mycket gemensamt med varandra. En satsa på dig själv-anda som ger status åt de som tjänar pengar och har positioner och har de rätta designköken hemma. Framgång är allt numera. Och kontakter. Vi är långt från 70-80-telets solidariska homogena samhälle. I den här nya miljön måste socialdemokraterna orientera sig. Något som talar för socialdemokraterna är att arbetslivet blivit så hårt och otryggt och många far illa. Det är nog här socialdemokraterna måste sätta in stöten. Samtidigt går det inte att höja skatterna. Varken ordet solidaritet eller dess innebörd är längre känt. Jag säger bara: lycka till.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: