Posts Tagged ‘Kulturutredningen’

Kulturrådet räddar oss från borgerlig miss

26 februari 2009

Mitt i förvirringen kring konstfackskonst och kulturutredning kommer ett riktigt vettigt kulturpolitiskt beslut: Unga Klara ska bli en egen institution, i alla fall om Kulturrådet, som utrett frågan, får som man vill. (Senaste budet, från december 2008, var att Unga Klara ska slås samman med Stadsteaterns verksamhet i Skärholmen.) Det är en seger för Suzanne Osten, konstnärlig ledare sedan Unga Klara grundades 1975, som för snart ett år sedan frågade sig om Stockholms kulturborgarråd anser att Stockholm har råd med kultur.

Unga Klara är en av de viktigaste kuggarna i utvecklingen av svensk teater. Ensemblen kanske inte kommer på alla bra idéer själva, men de utvecklar det som är edge och placerar det i en professionell ram. Begreppet plantskola är uttjatat, men många går från Unga Klara till stordåd. Det är värt mycket, men inte vidare kommersiellt potent, alla gånger. Samtidigt har man modet att lägga kraft på och utveckla barnteater, den svåraste scenkonstform jag kan tänka mig.

Det är ett mysterium att Stockholm stad inte sett det som Kulturrådet identifierat på mycket kort tid, att Unga Klara är duktiga, viktiga och värda att få fortsätta som ensemble. Unga Klara och Suzanne Osten har en stark ställning inte bara inom svensk teater, utan också internationellt. Men det är klart, med en borgerlig kulturpolitik där besökssiffror är det enda kvittot på kvalité, och kommersiell potens ges ett egenvärde, blir det lätt såhär. Bra saker läggs ner. Därför känns det skönt att kulturutredningen föreslår att Kulturrådet även i framtiden har en central funktion inom svensk kulturpolitik.

Annonser

Inför kulturutredningen

12 februari 2009

Det är inte ofta kulturpolitik debatteras på allvar. Kulturutskottet i riksdagen häcklas ofta för att vara ett slaskutskott där ledamöter som partierna inte kan placera någonstans hamnar. Det är försvinnande låg status att vara kulturpolitiker, och när inte mer än 1,3% av av statsbudgeten investeras i kultur (och ” medier, trossamfund och fritid”) är det kanske inte helt förvånande. Men nu blir det annorlunda, för en stund. Idag presenteras äntligen kulturutredningen, vars innehåll visserligen läckt som ett såll, men nu kan presenteras officiellt, vilket också gör att politiker kan reagera!

Alliansen har, med rätta, beskyllts för att sakna både gemensamma visioner och idéer kring kulturen. Ofta kommer vi inte längre än ett par slöa utspel om tv-licensen, lite ”kamp mot klottret” och ett fokus på de stora institutionerna. Jag gissar att det är kulturpolitikens låga status som gjort att Alliansens partiledare inte lyft frågan i onödan, utan sitter och väntar på utredningen, så att det i alla fall finns ett diksussionsunderlag. Slött, men de har ju i ärlighetens namn haft annat att tänka på.

De rödgröna kan inte heller sägas ha en gemensam kulturpolitik. Man är bra på att tala om för kulturarbetare att oppositionen är de enda som tar kulturen på allvar, men vad man faktiskt vill är mer oklart. Socialdemokraternas rådslag om kultur lämnade en del att önska. Visst, fina överbryggande visioner, men konkretionsnivån var låg och inte direkt nydanande. Man har lovat att till nästa partikongress leverera mer.

Vänsterpartiet har ett nytt kulturpolitiskt program på remiss, och har nog kommit längst av De rödgröna. ”Kultur handlar om makt” skriver man, och lyfter därmed fram en av sina komparativa fördelar i oppositionens regeringsalternativ. Miljöpartiets kulturpolitik förefaller vara närmast obefintlig, åtminstone lyckades den inte fångas av mitt researchsinne. Den som vet något får gärna höra av sig.

Till sist, läs Martin Ådahls tänkvärda krönika om liberal kultur i förra veckans Fokus!